Dagens Fakta

Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien och Tyskland den 30 april eller 1 maj . Traditionen grundar sig på den Heliga Valborgs kult, mot häxtro och onda andar, som uppstod speciellt efter hennes död 779.

På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt.

Andra bloggar om: Fakta, valborg, Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Tyskland, eld

Den spanska skogssnigel kallas i folkmun för mördarsnigel.

Den har sitt ursprung i Sydeuropa och kom till Skåne 1975.

Den är nu utbredd i Syd- och Mellansverige och börjar även förekomma i Norrland.

Snigeln är hermafrodit (tvåkönad) och förökar sig snabbt. Den blir 8—15 centimeter lång.

En liten snigel kan lägga 400 ägg. Ungarna gräver ner sig i oktober och övervintrar.

Det finns cirka 120 snigelarter i Sverige, men det är främst mördarsnigeln som skapar problem då den glupskt ger sig på allt som växer i trädgården.

Andra bloggar om: Fakta, snigel, Skåne, Sverige

Resandet med kollektivtrafik ökar sakta men säkert. Förra året gjordes 32 miljoner fler kollektivresor än året innan — en ökning med tre procent. Resorna med buss och tåg ökar mest, med 18 respektive 9 miljoner, följt av tunnelbaneresor och spårvägs- respektive fartygsresor.

Det framgår av den årliga rapporten från Statens institut för kommunikationsanalys (Sika). Rapporten visar också att det kollektiva resandet ökar i alla delar av landet men att ökningen är störst i Värmlands län, där 24 procent fler kollektivresor gjordes.

I Östergötlands, Kalmars, Skåne, Hallands, Västra Götalands och Dalarnas län har resandet ökat med 5 procent.

Mer än hälften av alla kollektivresor, 55 procent, görs i Stockholms län.

Andra bloggar om: Fakta, kollektivtrafik, Stockholm, tunnelbana, tåg, buss

Redan efter 11,6 minuter blir genomsnittssvensken irriterad över att personen den ska träffa är försenad. Svenskarna intar därmed sistaplatsen i den nordiska tålamodsligan, efter både danskarna och norrmännen.

I genomsnitt spenderar svensken tre timmar i veckan på att vänta. Ofta handlar det om väntan på bussen eller tåget, väntan på att maten ska bli klar eller väntan på personer man ska träffa. För att få tiden att gå läser vi ofta tidningen, använder mobilen eller lyssnar på musik.

Norrmännen väntar också i genomsnitt tre timmar per vecka, men trots det så står de ut två minuter längre än svenskarna innan de blir irriterade på en person som är försenad. Danskarna har också större tålamod än svenskarna och kan vänta en minut längre, enligt en undersökning gjord av undersökningsföretaget Norstat på uppdrag av ett mobiltelefonföretag.

Andra bloggar om: Fakta, sverige, norge, danmark, tålamod

Dagens nyblivna högstadielärare är inte lika klipska och begåvade som de som gick in i yrket för 15—20 år sedan, hävdas i en ny studie.

Det är forskarna Jonas Vlachos och Erik Grönqvist som i en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) hävdar att unga och nyblivna ämneslärare i grundskolan inte är lika begåvade som tidigare generationer. Detta har mätts på tre sätt: Med lärarnas gymnasiebetyg, männens resultat från mönstringens begåvningstest samt de mönstrades ledarskapsförmågor. Enligt rapporten syns en nedgång i alla mått sedan 1980- och 1990-talet.

Undersökningen säger inget om vad lärarna fått med sig från lärarutbildningen.

Det var bättre förr

Andra bloggar om: Fakta, lärare, Sverige, barn, skola

Om importen räknas in i de växthusgaser svenskarna ger upphov till ökar utsläppen per svensk från drygt åtta till drygt tio ton om året.

I en ny rapport räknar Naturvårdsverket för första gången på hur mycket utsläpp svensk konsumtion alstrar. Tidigare har man räknat på det som produceras i landet.

Den stora ökningen förklaras med att de varor som importeras orsakar betydligt mer utsläpp än de som exporteras.

Importen motsvarar 43 miljoner ton utsläppt växthusgas per år medan exporten står för 24 miljoner ton.

Naturvårdsverket presenterar rapporten på torsdagen, skriver Dagens Nyheter.

Andra bloggar om: Fakta, miljö, klimat, koldioxid, växthusgas, import, export, Sverige

De senaste 40 åren har snötillgången minskat i Götaland och Svealand.

Snösäsongens längd har i genomsnitt minskat med 40 procent i Götaland och 20 procent i Svealand under samma period.

Snöfattiga vintrar var särskilt vanliga i södra Sverige under 1930-talet, första halvan av 1970-talet samt åren efter 1989. 1960- och 1980-talet utmärkte sig för långa vintrar med ett stabilt snötäcke.

För Norrland går det inte lika kategoriskt att peka ut perioder med få respektive många dagar med snötäcke, men 1930-talet var, liksom i söder, ett snöfattigt decennium.

Norra Sverige, framför allt fjällen, har snötäcke under i genomsnitt 6—8 månader om året. I fjällen blir snötäcket oftast meterdjupt under senvinter eller tidig vår.

Andra bloggar om: Fakta, snö, väder, klimat, Sverige, regn

Det finns inga säkra uppgifter om var och när man upptäckte kaffet, men sannolikt var det i Etiopien eller Arabiska halvön. Det var bland araberna som drycken först fick större spridning, även om den i början också bland dem blev föremål för lokala förbud.

Av araberna lärde turkarna känna kaffet, och det brukar antas att det var islams alkoholförbud som befordrade dess bruk bland muslimerna. Från turkarna övertog européerna kaffedrickandet, först via handelsvägarna – Venedig var vid mitten av 1600-talet den första stad i Västerlandet där man vet att det dracks kaffe –, men snart nåddes även Frankrike och England av nyheten. I Frankrike blev kaffet tidigt så populärt att vinkonsumtionen temporärt avtog. Till Centraleuropa kom kaffet något senare, och man brukar tillägga turkarnas misslyckade belägring av Wien 1683 en roll i sammanhanget – den efterlämnade turkiska trossens kaffeförråd föll i wienarnas händer, en viss Franz Georg Kolschitzky fick ta hand om det och öppnade stadens första kaffehus.

Till Sverige importerades små mängder kaffe som apoteksvara från 1680-talet, men avgörande betydelse för kaffebruket fick Karl XII:s vistelse i Turkiet, där han och hovet fick sådan smak för kaffe att kungen vid återfärden till Sverige medförde en turkisk kaffekokare. Från hovkretsarna spreds bruket främst till adelskretsar och till borgerskapet i de större städerna – Stockholm fick sina första kaffehus på 1710-talet –, och från 1717 figurerar kaffet regelbundet i tullräkenskaperna i snabbt ökande kvantiteter. Detta oroade tidens merkantilistiska politiker, och en rad förbud mot kaffedrickande utfärdades.

Under 1700-talet var dock kaffet inte någon allmän svensk folkdryck; det var först mot mitten av 1800-talet som kaffet nådde landsbygdsbefolkningen även i mera perifera landsändar. Kaffet var i början ofta en måltidsdryck (så används det delvis än i dag i en del länder, t.ex. i USA), men den särskilda kaffebjudningen blev snart en visitform, en ny umgängessed för högreståndskretsar. Kaffet kom vidare att spela en viktig roll när det gällde att minska svenskarnas i början av 1800-talet våldsamma alkoholkonsumtion. Medan under 1700-talet det främst var män som drack kaffe och besökte kaffehus, blev “kafferepet” under 1800-talets lopp en typiskt kvinnlig umgängesform.

Andra bloggar om: Fakta, kaffe, dryck, Karl XII, Turkiet, Europa, Sverige

6.000 liter om dagen, eller motsvarande 74 fulla badkar. Så mycket vatten konsumerar en svensk dagligen, och vattnet som slösats kommer framför allt från länder med stor vattenbrist.

Bomull, ris och kaffe är de produkter där det svenska vattenfotavtrycket är som störst. Vid framställningen av ett par jeans används 10.000 liter vatten och för att få fram ingredienserna till en enda kopp kaffe har 140 liter förbrukats.

Läs mer på DN här och här.

Andra bloggar om: Fakta, vatten, miljö, kaffe, Sverige, Bomull, ris

94 procent av all betesodling i Sverige sker i Skåne, mätt i antal odlade hektar.

Andra bloggar om: Fakta, betor, Skåne, Sverige